Vattenlösliga kostfibrer bidrar till goda hälsoeffekter
Givetvis strävar många efter att må gott. Och en omfattande del av vårt välmående har att göra med våra kostvanor. Vissa tenderar att inte fundera över vad de äter men en ökad medvetenhet kan medföra en rad goda hälsoeffekter, exempelvis viktminskning.
Vi får hela tiden höra hur nyttigt det är med fiberrik mat, och att det till exempel är bra för magen. Men är det riktigt sant? Överlag är fibrer positivt men det är en sanning med en aning modifiering. Alla fibrer har en mättande funktion och skänker en känsla av mättnad.
Det görs skillnad mellan vattenlösliga och olösliga fibrer. Enligt forskning så är det de vattenlösliga fibrerna som bidrar till bäst effekter gällande hälsan. Dessvärre är det typiskt att produkter som är deklarerade med ett högt innehåll av fibrer sällan innehåller just vattenlösliga fibrer. Desto vanligare är det att dessa produkter innehåller olösliga fibrer som cellulosa och vetekli.
Det sägs att en god kost innehåller mycket fibrer. Men kan det minsann vara riktigt med tanke på att det finns en påfallande skillnad mellan två sorters fibrer? Om de vattenlösliga fibrerna har bäst effekt på hälsan så innebär det att en kost med mycket olösliga fibrer får sämre effekt.
Frukt och grönsaker är det många som äter, och faktum är att det bästa sättet för kroppen att få i sig fibrer är från kolhydrater som innehåller fibrer som är naturliga. Följaktligen är frukt samt grönsaker en viktig komponent av kosten eftersom de innehåller stora mängder vattenlösliga fibrer. Men den som inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn med tanke på att det gör kroppen en större nytta.
Vad gäller fibrer i allmänt så finns det inga bevis för att de verkligen är bra för magen, och dessutom finns det ingenting som tyder på att de vattenlösliga fibrerna skulle tillföra något som de vattenlösliga inte gör.
Faktum är att människors ursprungliga föda som är fri från spannmål kännetecknas av relativt lite olösliga fibrer men desto mer av vattenlösliga fibrer. De vattenlösliga fibrerna finns i hög grad i till exempel havre, baljväxter, psylliumfrön, frukt samt vegetabilier. Främst förekommer de olösliga fibrerna i spannmålets cellväggar, men de förekommer även i strukturer som exempelvis fruktskal.
En utmärkande beskaffenhet för vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det innebär att när fibrerna kommer i förbindelse med vatten så bildas en gel. När de vattenlösliga fibrerna hamnar i förbindelse med vätskan i magen så blir effekten att fibrerna kapslar in delar av de andra ämnena som transporteras genom magen. Det skänker en längre process för matsmältningen som är bra för tarmsystemet. Det innebär framför allt att tömningen av magsäcken sker långsammare men även att blodsockret stiger i måttlig takt.
Vattenlösliga kostfibrer möjliggör att fördröja upptaget av blodsocker. Det innebär att den glykemiska belastningen sänks och på så vis att blodsockernivån blir jämnare. Även kolesterol samt blodfettsnivåerna sänks i blodet. Därtill blir insulinkänsligheten förbättrad vilket motverkar diabetes. Vattenlösliga fibrer minskar risken för att råka ut för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.