Många personer befinner sig i en konstant strävan efter att leva så hälsosamt som möjligt. Och varför skulle man vilja undvika det när det fullkomligt kryllar av diverse bra hälsoeffekter att få del av. Vårt fysiologiska välmående utgörs i regel av gynnsam motion och träning, samt goda kostvanor. För att optimera intaget av god mat så bör man ju även äga kunskaper om vad som faktiskt är god kost. Genom en utökad medvetenhet kan man främja sin hälsa ännu mer.
Det pågår en aktuell diskussion om fibrer och dess nyttighet. Allt fler hävdar att fibrerna egentligen inte är så nyttiga som vi vill tro. Överlag kan man säga att fibrer är bra men det är en sanning med viss modifikation. Faktum är att fibrerna tar sig igenom tarmsystemet utan att kroppen tar upp varken energi eller näring från dem. Men vad är då fibrerna bra för?
Fibrer är i sig ingenting dåligt då de har som främsta uppdrag att fylla ut magen och hålla igång tarmsystemet. De är således mycket bra för matsmältningsprocessen, och samtliga fibrer har en mättande funktion.
Det finns två sorters fibrer, vattenlösliga samt olösliga fibrer. Forskning har påvisat att det är de vattenlösliga fibrerna som ger de bästa hälsoeffektera. Dessvärre är det inte allt för ofta som produkterna med hög deklaration av fibrer faktiskt består av just vattenlösliga fibrer. Oftast handlar det om olösliga fibrer såsom vetekli och cellulosa.
De vattenlösliga kostfibrerna är gelbildande vilket är utmärkande. De vattenlösliga fibrerna ser till att kapsla in de andra ämnena som tar sig igenom magen med hjälp av denna gel. Det innebär att kroppen på ett mer effektivt vis kan ta upp näring och energi. Processen påbörjas när fibrerna kommer i kontakt med vätska i magen. Magsmältningen får en längre process vilket är bra för tarmsystemet. Tömningen av magsäcken sker således långsammare men därutöver får det effekten att blodsockret stiger i lagom takt.
Vattenlösliga kostfibrer möjliggör en bromsning av upptaget av blodsocker. På så sätt sänks den glykemiska belastningen och blodsockernivån blir jämnare. Därutöver sänks kolesterol och blodfettsnivåerna i blodet. Insulinkänsligheten blir bättre vilket motverkar diabetes. Dessutom minskar de vattenlösliga kostfibrerna risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar samt åderförkalkning.
Att äta mycket frukt och grönsaker är bra för den som vill få i sig de vattenlösliga fibrerna i större omfattning. Faktum är att det nu för tiden finns kosttillskott som består av vattenlösliga kostfibrer, men det finns alldeles utmärkta substitut i livsmedelsbutikerna som exempelvis psylliumfrön. Det bästa skälet till att avstå kosttillskotten är att det oftast kan bli relativt dyrt. Och den som absolut inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn med tanke på att det gör kroppen en större nytta.
En av otaliga fördelar med vattenlösliga kostfibrer är att de har förmågan att binda gallsalter. Salterna följer sedan med fibrerna med avföringen. Det innebär i sin tur att levern tvingas framställa nya gallsalter.
Även kolesterol består av gallsalter. De vattenlösliga fibrerna medför för den skull effekten att det negativa kolesterolet LDL blir mindre i kroppen. Det är en reduktion som innebär att risken minskas att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och åderförkalkning.
